Rod mysteries, rods reviewed

Så var äntligen spöna färdiga och nu har jag lagt ned spöbyggandet för denna gången och kommer att ägna mig åt fiske istället. Men när höstmörkret åter faller över vårt långa land så blir säkerligen några nya spännande projekt som ska behöver kork,ringar, tråd och lack. Jag kanske återkommer på bloggen med dem när det blir aktuellt. Här är i alla fall lite bilder på hur denna vintern och vårens skapelser ser ut. Håll till godo och lycka till med era egna spöbyggen om nu intresset och andan faller på att vilja bygga ett spö..


Klinga: MHX, mag bass, 6 1/2 fot och 3/16 -3/4 kastvikt, 1-del.
Handtag: Kork (medelgod kvalitet)
Rullfäste: Fuji, trigger
Spöringar: Fuji, hardaloy
Spötråd: Gudebrod
Lack: Pac bay, rodsmith

Kommentar: Det här ett ett mycket kraftfullt spö. Klingan är underklassad som ofta är fallet när det gäller klingor från USA. Kastvikten är satt till 21 gram men klingan klarar utan att vika ned sig det minsta, 30 gram. Jag har tagit några gösar och abborrar på spöt men tyvärr ingen av den storleken att spöt har fått visa vad det egentligen går för. Men jag är mycket nöjd med med det och hur det presterar vid fiskeplatsen. Spöt kommer att bli ett fint vapen i jakt på den stora gösen framöver



Klinga: Sage Z-Axis, AFTM 6, 9 fot, 4-delat.
Handtag: Kork (flor) med inlägg av gummikork och burl.
Rullfäste: Struble, U-15
Spöringar: Hopkins & Halloway, hardchrome.
Spötråd: Gudebrod
Lack: Flexcoat

Kommentar: Ja, vad ska jag säga egentligen om det här spöt. Jag har aldrig kastat med ett bättre och jag har testat en del i mitt flugfiskande liv. Det levererar det du ber det om som en en snäll tiger och gör det samtidigt med hög precision. Och det finns oanade krafter för de längre kasten. Smeker man bara den här fullblodsklingan rätt så kastar det av sig själv. Synd att det inte kan packa upp och packa ned sig själv också men det är kanske att begära för mycket. Skämt åsido, jag fylls med vällustkänslor vid bara själva tanken att få komma ut och kasta med det här spöt. Detta är top of the line inom flugspömarknaden idag..


Pirate- fishing!

Rod mysteries, continued 3

Så var det dags att avsluta hela spöbygget genom att lacka alla lindningar. Det kan vara lite knepigt att lacka ett spö om man inte gjort det förut men allteftersom så blir man snart varm i kläderna och det går som en dans. Det är en skön känsla när man lägger sista handen på sitt arbete och kan betrakta sitt verk. Snart ska det få bekänna färg, när den stora fisken förhoppningsvis fastnar på kroken.

Ett enkelt lindning och lackningsställ

Innan avsnittet med lackning så ska jag bara passa på och visa ett enkelt sätt att göra ett bra hjälpmedel vid bindning och lackning.

Bindstället på bilden är bara i princip två plankbitar som jag satt ihop och sågat ett V i den ena ändan. För att få stället att sitta fast har jag några små skruvtvingar som jag skruvar fast det i bordet med. Jag har också försett stället med små hjul som gör att klingan rullar lite lättare men det går också att bara klä ursågningen med filt. För att klingan ska ligga still har jag tagit små runda resårband som jag låser över klingan med lagom tryck. Det är en enkel konstruktion men fungerar alldeles utmärkt.

Lackning

Det är 2-komponent lack som används idag när man ska lacka lindningar till spön. De finns i en mängd olika märken och olika viskositet. Här ett från pacific bay.

Men det finns många andra på marknaden ex. Flexcoat, U-40, Treadmaster. De flesta 2- komponents lacker är någorlunda likartade och ger samma resultat i slutändan om man bara följer de anvisningar som finns för respektive produkt.

Men och det är ett stort MEN.... 2-komponent eller epoxylack som de vanligtvis kallas är ingen lätt lack handskas med. Det krävs en hel del erfarenhet att få lacken solid och bra utan blåsbildning. Den är bökig att applicera och man har ofta ont om tid när skälva lackningen utförs genom att epoxylack tjocknar fort och blir då omöjlig att jobba med. Att blanda 2- komponents lack kan också vara lite knepigt i början innan man lärt sig hur den fungerar. Det är viktigt att blanda noggrant och att försöka hålla proportionerna på härdare och lack så lika som möjligt. Blir det fel i fördelningen av härdare och lack så blir antingen lacken mjuk och härdar aldrig riktigt eller så kan den bli för hård och inte ha rätt flexibilitet. Något du märker först efter att du använt spöt ett tag. Härdar aldrig lacken ordentligt så kan det gå att rädda det genom att lägga ny lack ovanpå som härdar rätt. Men det måste göras ganska snart så att den nya lacken fäster på den gamla ordentligt.

Varför används exopylack då kan man ju fråga sig? Jo, av den enkla anledningen att när den väl härdat på lindningen så är den mycket stark och står emot det mesta som ett spö kan tänkas utsättas för. Den håller ofta också hela spöt livslängd och behöver inget underhåll.

Just lacken på bilden från Pac bay har en viskositet som gör att man bara behöver lägga ett lager och det är tidsbesparande. Men det går naturligtvis bra att även använda en mera tunnflytande (lite formula) lack och lägga flera lager. Har man inte en lackmaskin så är detta alternativ att föredra då risken att lacken rinner och inte blir jämn blir mindre då.

Det finns en hel del bra tips hur man handskas 2-komponets lack hos flexcoat.com.

Jag har konstruerat en enkel lackmaskin en från en motor som används till discolampor och som jag skapat en utväxling som ger mig 6 respektive 12 varv per minut. Det är en fördel med ett varvtal som är lite högre så jag hinner med att lacka lindningarna någorlunda effektivt och slipper blanda mer lack än nödvändigt. Jag brukar köra på frihand, det fungerar bra bara man har nått att luta handen mot, bra ljus och god syn så brukar det bli ett hyggligt resultat. En förstoringslampa är ett gott hjälpmedel vid båda lindning och lackning. Speciellt när man börjar se lite sämre som många gör när de (jag) blir lite äldre.

Jag brukar lacka så många lindningar jag hinner med innan lacken inte går att arbeta med längre Det rör sig om ca en halvtimme och hur många lindningar det blir varje gång beror lite på hur stora de är och ofta vilket humör jag är på. De minsta lindningarna tycker jag är värst då det är ett tålamodskrävande pillarbete. Men efter lacken är pålagd och jag är nöjd får lackmaskinen gå på tills lacken har härdat i ytan. Det tar ungefär 2 timmar men skiljer sig lite åt beroende på temperatur och vilket märke av epoxy det handlar om. Därefter måste lacken få möjlighet att härda igenom innan man kan börja fiska med sitt spö. Det kan ta från några dagar till en kanske en vecka om lacken har lagts i tjocka lager på grövre klingor.

Jag avslutar detta inlägg med två avslutande bilder på en lackning av en flugklinga. Tyvärr så har jag inga bilder i nuläget av det färdiga jiggspöt som det handlat om i de tidigare inläggen. Jag ska försöka få några bilder av det i ett senare inlägg.

Och en närbild på en lackad lindning som blev helt ok, tom för någon som är så kräsen som jag.





Ok, det var allt för denna gången. Vill du ha råd eller har frågor kring det här med att bygga spön så mejla mig gärna, så ska jag försöka hjälpa så gott jag kan. Skulle du vilja få ett spö byggt, som har speciella krav eller specifikationer, så hör av dig så ska vi se vad som är möjligt.







Go for the.......



Pirate-fishing

Rod mysteries, continued 2

Nu när handtag och rullfästet är på plats är grovarbetet avslutat och det är dags för finliret. Nu ska spöringarna lindas fast på klingan med hjälp av tråd och därefter lackas. Så även om man kan se slutet på sitt spöprojekt så är det en del kvar att stå i innan det gör sin jungfruresa till vattnet.

Spölindning

Det finns mycket att säga om detta ämnet men det viktigaste jag lärt mig är: TÅLAMOD!!
Och lite tråd och verktyg är också bra att ha. Här ser du några av dem som jag brukar använda och som passar mitt sätt att arbeta. Spötråd från Gudebrod:
Diverse saxar, rakblad,pennor och borstar:

Och verktyg att linda och justera med:



Det är pilligt att få tråden rätt och snyggt på klingan. Det tar ett tag att lära sig de olika teknikerna för att få effektivitet och någorlunda fart på jobbet. Men med lite träning och tålamod så brukar man få in allt på rätt plats.

På bilden nedan syns en lindning som är helt okej och som får godkänt. Även om lindning är lite kort mot rullfoten så är det medvetet gjort för att få en så lätt lindning som möjligt när klingan väl lackats och spöt är redo för fiske. När lacken har härdat och skyddar lindningen så kommer ringen att hållas fast och fixa det mesta som den kan tänkas utsättas för i en fiskesituation.De smala silverlindningarna på sidan kallas trimbands. På svenska blir det väl typ dekorlindning. Det har ingen praktisk betydelse men ger lite karaktär och bling-bling effekt om man tycker om sånt. Det finns mycket utvecklade tekniker för dekorlindningar och man kan göra rätt häftiga saker om man är skicklig. Jag är inte så haj på det men kan väl knåpa ihop en enkel dekor om det kniper. På nedersta bilden håller jag på att färdigställa en sk. buttwrap. Denna lindning har ett ganska enkelt mönster med få färger, i form av en diamant som jag tyckte att det skulle passa till det här spöt.



Vill du lära dig hur tekniken för att linda spön går till så finns det många bra filmer på youtube.com som visar hur du kan göra. Det finns också forum för spöbyggare där man kan få många bra tips. rodbuildingforum.com är en av dem.

Go for the big ones!
Pirate-fishing

Rod mysteries, continued

I det här inlägget handlar det lite om var man kan placera ringarna och hur ett handtag limmas, formas samt själva monteringen av det tillsammans med rullfästet på klingan.

Ringplacering

För att veta var ringarna borde placeras längs klingan så gjorde jag ett statiskt test och lite provkastning. Då visade det sig att de ringar som jag skaffat var för få för ut det mesta av spöt och utan att riskera att klingan blir över samt felbelastad, så det blev att skaffa några extra ringar för att placera i toppen. Efter en del testande fick jag linkurvan rätt och hygglig kastförmåga.

Forma ett handtag

Om man utgår från lösa ringar till sitt handtag så måste de först limmas ihop till den längd man vill ha. Jag brukar använda ett starkt fukttåligt snickarlim till det. Jag använder också 2-komponents lim vid de tillfällen då ringarna placeras direkt på klingan eller till buttar eller andra detaljer som ska utsättas för hög belastning och tryck. Monteringen löser jag på så sätt att jag helt enkelt tar en gängad metalstav som passar till hålen på ringarna och sätter dem i press med hjälp av brickor och vingmuttrar.
Det finns lite olika sätt att forma ett handtag. Man kan göra detta för hand i en sliplåda men det tar mycket tid och tålamod. Därför har har gjort en svarv med hjälp av en borrmaskin och ett mothåll som jag kan fästa i en bänk.

På bilden sitter ett handtag till ett flugspö som har centrerats och slipats jämt med sandpapper i olika grovlekar. Sen formas handtaget till den form som jag vill ha, finputsats och därefter är det redo att fräsas ur samt limmas fast på klingan tillsammans med rullfästet.
För att få handtaget att passa till klingan så måste det passas in på den plats där det sen ska limmas. Det kan man göra på lite olika sätt men jag har även här tagit hjälp av elektricitet för att få det effektivt. Jag har gjort en rasp utav en gammal klinga med pålimmad grov smärgelduk och gjort ett fäste som passar i borrmaskinen. Sen borrar jag ur rätt dimension på handtagets hål så det passar till klingan.

Handtag och rullfäste på plats

På bilden är handtag, butt och rullfäste färdigt att limmas fast. För att rullfästet ska passa på klingan så har jag byggt upp distanser utav maskeringstejp. Tillsammans med 2-komponents limmet kommer det att bli en stark ihopsättning och kommer att tåla fukt. Maskeringstejpen på alla olika delar är till för att slippa lim överallt när delarna skjuts på plats. Dock är det bra att ha T-spriten och trasor nära till hands om ändå olyckan är framme. När allt är klart är det bara och blanda limmet väl, lägga på ordentligt och passa in alla detaljer.


När väl limmet har härdat så finns det tyvärr ingen väg tillbaka utan är det något som blivit fel så är det bara att gilla läget. Epoxy är ett mycket kraftfullt lim.Till nästa gång!
Pirate-fishing

Rod mysteries!

Jag kommer köra en serie med inlägg i bloggen kring det här med att bygga ett eget spö. Jag kan säga innan jag kör igång att allt det jag redovisar kommer från kunskapen och erfarenheten jag skaffat mig genom att prova olika lösningar och vad som fungerar för mig och mitt sätt att arbeta. Det kanske inte passar andra, det finns ofta olika vägar att nå samma mål. Jag hoppas i alla fall att det ska intressera någon bland alla sportfiskare som kanske gått i tankar kring att bygga ett eget spö och funderat kring hur går egentligen processen till när ett fiskespö blir till.

Först och främst, en byggsats eller skapa ditt eget spö från grunden. Ja, det är kanske frågan för den som ska göra sitt första spö. Det finns naturligtvis en fördel med en byggsats då alla komponenter till spöt redan är utprovade och att chansen är stor att spöt blir bra med en ganska liten arbetsinsats och utan att allt för mycket verktyg är nödvändigt. Och som första byggprojekt är det en bra lösning. Men samtidigt utgör den prefabricerade byggsatsen ett hinder att skapa något som är personligt och som har funktioner samt utformning som på bästa sätt passar just ditt typ av fiske och din individuella stil. Men vad man än väljer så är det en rolig process att bygga sitt eget spö, det innehåller många olika moment och det är en skön känsla när man lyckats få ihop arbetet och är nöjd med resultatet.

Ett spö för vertikalfiske

Jag hade sökt runt lite för att hitta en bra spö som jag skulle använda vid lite tyngre jigfiske men innan jag hade bestämt mig dök av en ren slump en möjlighet upp på Tradera. En kille som köpt några byggsatser från USA, la ut ett av dem som inte passat honom till auktion. Vilken tur för mig att den pinnen verkade fylla mina behov. Jag bjöd på auktionen och fick den till slut för strax under 400 kr. Ett riktigt kap.

Spöklingan kom tillsamman med komponenter ursprungligen från muddhole.com i USA som är en av världens största nätbutiker för spöbyggnadsprylar.. Klingan var av märket MXH, och tillverkas sannolikt av Lamiglas. Färgen var matt stålgrå(slate) och längden 6 och en halv fot, snabb aktion med en rekommenderad kastvikt upp till 3/4 Once ( 21 gram).

Klingans individuella egenskaper

Det första jag gör när jag ska bygga ett spö är att ta reda på var den sk. Ryggraden finns på klingan. Det finns mycket info i detta ämne på nätet så jag kommer inte att gå in så noga på det mer än att säga att det kan spela en viss roll för hur spöt kommer att uppföra sig i praktiken. Men många fabrikanter idag brys sig inte så mycket om denna detaljen utan vill istället att spöt ska se så rakt ut när det säljs i butiken. Ingen vill ju köpa ett spö som ser krokigt ut även om det gör att spöt kommer att då i själva verket kommer att prestera bättre.
Men ryggraden uppstår när en spöklinga tillverkas och innebär att klingans är lite kraftigare på ena eller t o m ibland på flera sidor.
Och där klingan är kraftigare i godset kallas ryggraden. Den sidan av klingan kommer alltid att innebära en obalans utan ringar och när du utsätter klingan för böjning och samtidigt rullar den mot ett hårt underlag så upptäcker du ganska snabbt denna sida.
Utan att gå djupare in på ryggrads-letande så kan man i vilket fall konstatera att haspelspön och flugspön har ringar på undersidan. Spinnspön har ringarna på ovanpå spöt. Hur dessa är placerade gentemot klingans egenskaper tror jag att jag lämnar till förmån för andra att dividera om.
Men det leder naturligtvis också in på var varje ring placeras på klingan, ringarnas storlek, sort, antal osv. Jag ska förklara hur jag gör med ringplacering i ett senare inlägg.
Men de ringarna som följde med i byggsatsen var inte riktigt av den kvalitet som jag tyckte det här spöt behövde så jag skaffade ett gäng låga tvåbenta ringar med inlägg av hardloy från Fuji. De är relativt billiga men ändå av hyggligt god kvalitet och klarar av både nylon såväl som flätad lina.

Kork eller andra material till handtag

Det finns en hel del material att använda till ett handtag för ett fiskespö. Det vanligaste är kork. Den är tillgänglig i en mängd kvaliteter och kan kosta från några kronor till kanske 30 kr per ring för den högsta kvaliteten. Så det är god idé att välja rätt kork till rätt spöbygge. På bilden nedan finns förutom en korkring av hög kvalitet ringar av andra material. De två ringarna till vänster är sk. gummikork. där man blandat kork med ett gummimaterial för att få en billig och tålig ring. De mörka ringarna på bilden är bränd kork som också är ett blandmaterial som kan användas på olika sätt till ett spöhandtag. Det finns också fabricerade korkhandtag som man köper i en viss längd och grovlek. Tyvärr så är det ofta ganska dålig kork i dessa. Det går också att bygga handtag av vattentåliga träslag och även av neopren (EVA) som har blivit mycket populärt på senare år på spön.


Det var allt för detta inlägg, jag återkommer med nästa del av mitt spöbygge. Hoppas något av min information har varit till hjälp hur det kan gå till när man bygger ett spö. Till nästa gång......

Go for the big ones!
Pirate-fishing