The making of a fly rod handle

An essential part of a fishing rod is the handle. Besides the fun building a fishing rod, a great benefit is the possibility to form it in the shape and size you want. 

My experience when it comes to factory made rods, at least fly rods, is that handles are way to small in diameter. I don’t really know why they shape them so tiny. But a lot of us who fly fish has large hands, me included.In my mind, if the handle is bad for your ability to cast effective it doesn’t matter much if you have a top of the line fly fishing rod. You will end up with a uncomfortable experience and sore underarm by the end of a fishing day. Especially where the environment is harsh and you have do a lot of overhand casting. So my handles will be beefier than those you usually find on a rod in a fly fishing shop .

I haven’t any pictures of the process gluing cork rings to a cylinder so I'll try to explain my methodology making it happen. 

But before that I could mention that I bought cork rings from a guy in Portugal. He stated that the rings he selling are flor quality, the best you can get in cork, but either I got ripped off or the cork in flor quality must have declined over the years. These ring where all right but nowhere near the almost clean rings you got back in time when ordering cork rings of flor quality. 

Gluing cork rings

My process of gluing cork rings is pretty straight forward, I like to keep things as simple as possible.  I'll take a treaded steel rod that fits the 6 mm(0.25 in) diameter of the rings center hole and length of the handle . Then wax ( or use thin silicon tape such as plumber tape) the threads on the steel rod so the glue wan't stick to it when hardens. Next step is to check so the rings have a decent fitting to each other when pressed lightly on the threaded rod. Those small gaps will not be a issue but rings far from flat have to be flatten. I'll found the easiest way to fix them is by ground the sides on medium sandpaper attached to a piece of mirror glass. To finish the job I'll sparsely glue all joint surfaces of the rings with epoxy glue and after placing them on the threaded rod, using wing nuts and large diameter waxed washers to press the rings to a cylinder. Than it's just to wait for the glue to harden. It will vary depending of the type of glue used but I usually choose slow curing epoxies making rods so in about 12 hours time it will be done. 

Hope I made sense trying to explain a way of gluing cork rings. I did my best. 

Anyway, I've also added some nice rings of burl and rubber cork in a pattern I like, trying to differ somewhat from all those factory rods coming from a assembly line somewhere. Don't know if I succeeded but here is how they came out.

Now I want to shape the cork cylinder and to do that I have to have some source that spins the cylinder. My general experience is that you can often count on German machine quality so my power station(a two geared drill from Bosch) is no exception. And some support in form of a ball baring in a piece of wood to brace the steel rod from the drill. I know it's a simple solution but that's how I like it. 

To roughly form the cork I've been trying a lot of different tools and materials but found that a piece of a course wood file works best. You can use the flat side as well as the edges to both form and quickly cut the cork. One thing though, make sure you center the cork cylinder before start cutting and keep it that way. Not positive when things gets out of balance in high speed, your handle or worse some vital parts of your body might end up in a bad state. The final touch of the cork will be made by a 240 and followed by a 400 grid sandpaper. After that the handle is smooth enough. 

A couple of hours and a lot of cork dust later I let things rest. The handles came out alright but not perfect. One handle I had to recenter and fix a small cut in a tricky place. This time I used a 6 mm hard brass rod to turned the handle. You can use a threaded rod to. On a couple earlier  occasions I've been using a hardened steel rod thats dead straight and 8 mm diameter. It makes thing easier. But then you have to bore the cork rings to make them fit. This time I took the lacy way and got away with it.

On the final picture you can see the handles and fighting butts as well. Now I will attach them to the rod blanks but first the handles have to be bored to fit the blanks diameter. How that process is done we leave for another post.

Go for the big ones!

Pirate-fishing

Let's build a couple of fly rods!

I decided to continue my blog in english when it comes to rod building issues. The reason is, a lot more people can take part of information than if I’d used my native language. Now I don’t know if any one’s interested reading of me working some graphite sticks but anyhow, hopefully I’ll write a lot better English some time down the line. That’s a good reason changing the language for me at least. Of course there will be lot of spelling and grammar mistakes along the way, so you language nerds out there, bare with me!

Anyway, enough said about that and let my show a couple of beauties I’ve been working on lately.  My last fly rod project was a Sage Z-axis blank that came out pretty all right. You can watch the build in some old articles(in the Swedish languish).  For this building project I wanted a couple potent blanks that could create more power and speed than Sage ZA.  After many hours  “Google my life away” I’ll came up with two alternatives witch seamed to suite my expectations. One blank from the kiwi islands, CTS affinity X, and one from Oregon USA, Dan Craft FXLT.

3000 Swedish kronor (approx. 450 dollar) poorer the blanks arrived one rainy day. Both are graded for AFTM 6 and seemed quit similar taking a quick look but after a closer inspection you could clearly detect a thicker butt section on the CTS blank and a steeper taper. The FXLT blank had slight thicker walls and the ferrules somewhat unrefined in comparison.

The color of the CTS blank is called golden olive by the manufacturer  The golden part likely comes from all the small metallic flakes in different shades mixed with the olive base color. Nice if you’re the kind who likes a little bling down by the waterside. But I think I would go for the, nicely satin finished charcoal blank, from Dan Craft if having to choose. Well, appearance is one thing and performance is another, so let's start work on all the components and hopefully test out what the blanks are made of as soon as possible.

Go for the big ones! 
Pirate-fishing 

Rod mysteries, rods reviewed

Så var äntligen spöna färdiga och nu har jag lagt ned spöbyggandet för denna gången och kommer att ägna mig åt fiske istället. Men när höstmörkret åter faller över vårt långa land så blir säkerligen några nya spännande projekt som ska behöver kork,ringar, tråd och lack. Jag kanske återkommer på bloggen med dem när det blir aktuellt. Här är i alla fall lite bilder på hur denna vintern och vårens skapelser ser ut. Håll till godo och lycka till med era egna spöbyggen om nu intresset och andan faller på att vilja bygga ett spö..


Klinga: MHX, mag bass, 6 1/2 fot och 3/16 -3/4 kastvikt, 1-del.
Handtag: Kork (medelgod kvalitet)
Rullfäste: Fuji, trigger
Spöringar: Fuji, hardaloy
Spötråd: Gudebrod
Lack: Pac bay, rodsmith

Kommentar: Det här ett ett mycket kraftfullt spö. Klingan är underklassad som ofta är fallet när det gäller klingor från USA. Kastvikten är satt till 21 gram men klingan klarar utan att vika ned sig det minsta, 30 gram. Jag har tagit några gösar och abborrar på spöt men tyvärr ingen av den storleken att spöt har fått visa vad det egentligen går för. Men jag är mycket nöjd med med det och hur det presterar vid fiskeplatsen. Spöt kommer att bli ett fint vapen i jakt på den stora gösen framöver



Klinga: Sage Z-Axis, AFTM 6, 9 fot, 4-delat.
Handtag: Kork (flor) med inlägg av gummikork och burl.
Rullfäste: Struble, U-15
Spöringar: Hopkins & Halloway, hardchrome.
Spötråd: Gudebrod
Lack: Flexcoat

Kommentar: Ja, vad ska jag säga egentligen om det här spöt. Jag har aldrig kastat med ett bättre och jag har testat en del i mitt flugfiskande liv. Det levererar det du ber det om som en en snäll tiger och gör det samtidigt med hög precision. Och det finns oanade krafter för de längre kasten. Smeker man bara den här fullblodsklingan rätt så kastar det av sig själv. Synd att det inte kan packa upp och packa ned sig själv också men det är kanske att begära för mycket. Skämt åsido, jag fylls med vällustkänslor vid bara själva tanken att få komma ut och kasta med det här spöt. Detta är top of the line inom flugspömarknaden idag..


Pirate- fishing!

Rod mysteries, continued 3

Så var det dags att avsluta hela spöbygget genom att lacka alla lindningar. Det kan vara lite knepigt att lacka ett spö om man inte gjort det förut men allteftersom så blir man snart varm i kläderna och det går som en dans. Det är en skön känsla när man lägger sista handen på sitt arbete och kan betrakta sitt verk. Snart ska det få bekänna färg, när den stora fisken förhoppningsvis fastnar på kroken.

Ett enkelt lindning och lackningsställ

Innan avsnittet med lackning så ska jag bara passa på och visa ett enkelt sätt att göra ett bra hjälpmedel vid bindning och lackning.

Bindstället på bilden är bara i princip två plankbitar som jag satt ihop och sågat ett V i den ena ändan. För att få stället att sitta fast har jag några små skruvtvingar som jag skruvar fast det i bordet med. Jag har också försett stället med små hjul som gör att klingan rullar lite lättare men det går också att bara klä ursågningen med filt. För att klingan ska ligga still har jag tagit små runda resårband som jag låser över klingan med lagom tryck. Det är en enkel konstruktion men fungerar alldeles utmärkt.

Lackning

Det är 2-komponent lack som används idag när man ska lacka lindningar till spön. De finns i en mängd olika märken och olika viskositet. Här ett från pacific bay.

Men det finns många andra på marknaden ex. Flexcoat, U-40, Treadmaster. De flesta 2- komponents lacker är någorlunda likartade och ger samma resultat i slutändan om man bara följer de anvisningar som finns för respektive produkt.

Men och det är ett stort MEN.... 2-komponent eller epoxylack som de vanligtvis kallas är ingen lätt lack handskas med. Det krävs en hel del erfarenhet att få lacken solid och bra utan blåsbildning. Den är bökig att applicera och man har ofta ont om tid när skälva lackningen utförs genom att epoxylack tjocknar fort och blir då omöjlig att jobba med. Att blanda 2- komponents lack kan också vara lite knepigt i början innan man lärt sig hur den fungerar. Det är viktigt att blanda noggrant och att försöka hålla proportionerna på härdare och lack så lika som möjligt. Blir det fel i fördelningen av härdare och lack så blir antingen lacken mjuk och härdar aldrig riktigt eller så kan den bli för hård och inte ha rätt flexibilitet. Något du märker först efter att du använt spöt ett tag. Härdar aldrig lacken ordentligt så kan det gå att rädda det genom att lägga ny lack ovanpå som härdar rätt. Men det måste göras ganska snart så att den nya lacken fäster på den gamla ordentligt.

Varför används exopylack då kan man ju fråga sig? Jo, av den enkla anledningen att när den väl härdat på lindningen så är den mycket stark och står emot det mesta som ett spö kan tänkas utsättas för. Den håller ofta också hela spöt livslängd och behöver inget underhåll.

Just lacken på bilden från Pac bay har en viskositet som gör att man bara behöver lägga ett lager och det är tidsbesparande. Men det går naturligtvis bra att även använda en mera tunnflytande (lite formula) lack och lägga flera lager. Har man inte en lackmaskin så är detta alternativ att föredra då risken att lacken rinner och inte blir jämn blir mindre då.

Det finns en hel del bra tips hur man handskas 2-komponets lack hos flexcoat.com.

Jag har konstruerat en enkel lackmaskin en från en motor som används till discolampor och som jag skapat en utväxling som ger mig 6 respektive 12 varv per minut. Det är en fördel med ett varvtal som är lite högre så jag hinner med att lacka lindningarna någorlunda effektivt och slipper blanda mer lack än nödvändigt. Jag brukar köra på frihand, det fungerar bra bara man har nått att luta handen mot, bra ljus och god syn så brukar det bli ett hyggligt resultat. En förstoringslampa är ett gott hjälpmedel vid båda lindning och lackning. Speciellt när man börjar se lite sämre som många gör när de (jag) blir lite äldre.

Jag brukar lacka så många lindningar jag hinner med innan lacken inte går att arbeta med längre Det rör sig om ca en halvtimme och hur många lindningar det blir varje gång beror lite på hur stora de är och ofta vilket humör jag är på. De minsta lindningarna tycker jag är värst då det är ett tålamodskrävande pillarbete. Men efter lacken är pålagd och jag är nöjd får lackmaskinen gå på tills lacken har härdat i ytan. Det tar ungefär 2 timmar men skiljer sig lite åt beroende på temperatur och vilket märke av epoxy det handlar om. Därefter måste lacken få möjlighet att härda igenom innan man kan börja fiska med sitt spö. Det kan ta från några dagar till en kanske en vecka om lacken har lagts i tjocka lager på grövre klingor.

Jag avslutar detta inlägg med två avslutande bilder på en lackning av en flugklinga. Tyvärr så har jag inga bilder i nuläget av det färdiga jiggspöt som det handlat om i de tidigare inläggen. Jag ska försöka få några bilder av det i ett senare inlägg.

Och en närbild på en lackad lindning som blev helt ok, tom för någon som är så kräsen som jag.





Ok, det var allt för denna gången. Vill du ha råd eller har frågor kring det här med att bygga spön så mejla mig gärna, så ska jag försöka hjälpa så gott jag kan. Skulle du vilja få ett spö byggt, som har speciella krav eller specifikationer, så hör av dig så ska vi se vad som är möjligt.







Go for the.......



Pirate-fishing